Låt 2013 bli året som du lär dig surfa
Nu menar jag inte att surfa på havsvågor utan på känslovågor. Våra känslor kan liknas vid vågor som sköljer över oss och sedan försvinner om vi inte underhåller dem. Vi kan till exempel lära oss att surfa på sug efter cigaretter, godis eller alkohol eller för den delen vår egen ångest. Låter det konstigt? Prova i alla fall.
Våra känslor är övergående. Så länge vi inte ägnar dem mer uppmärksamhet så går de faktiskt över av sig själva efter en liten stund. Vi kan välja att stanna i en känsla och förstärka den genom att till exempel ägna oss åt den genom våra tankar. Ofta tror vi att vi måste göra något åt känslan för att den annars blir oss övermäktig. Om vi är sugna på något så tror vi att vi tillslut måste ta det som vi är sugna på – och varje gång vi gör det så visar vi hjärnan att det är så vi hanterar suget. Om vi får ångest så brukar vi oftast göra något för att undvika det vi får ångest av – och på så vis visar vi hjärnan att det vi är rädda för är farligt och att vi därför måste undvika det.
När vi surfar på en känsla av att vi är sugna eller har ångest så kan vi ställa oss lite vid sidan av oss själva så att vi kan betrakta oss själva i vår upplevelse. Vi behöver ta emot känslan, stanna i den och låta den gå över igen utan att göra något åt den. När känslan sedan avklingat kan vi återvända till det som vi höll på med i livet just då – då kommer din hjärna få se att även det går bra.